Kommunstyrelsen, möte 21.1.2019

Protokollet är granskat

§ 18 Kyrkslätts kommuns utlåtande om MBT 2019-planutkastet (fge)

KIRDno-2017-901

Tidigare behandling

Beredare

Ulla Gahmberg, kunnansihteeri, ulla.gahmberg@kirkkonummi.fi

Beskrivning

Helsingin seudun liikenne - kuntayhtymä pyytää kunnanhallitusta nimeämään viisi Kirkkonummen luottamushenkilöedustajaa Helsingin seudun maankäyttöä, asumista ja liikennettä käsittelevään MAL 2019 - suunnitteluun. Em. suunnitelma on Helsingin seudun 14 kunnan yhteinen maankäytön, asumisen ja liikenteen kehittämissuunnitelma vuosiksi 2019 - 2050. Suunnitelman pohjalta solmitaan seuraava MAL - sopimus valtion kanssa. Lisätietoa löytyy sivuilta www.hsl.fi/mal.

MAL -edustajien nimet tulee ilmoittaa HSL:n kirjaamoon viimeistään 13.10.2017.

Saatekirje ja kutsu 9.11.2017 seminaariin ovat oheismateriaalina.

Beslutsförslag

Föredragande

Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Kunnanhallitus päättää nimetä viisi luottamushenkilöedustajaa MAL 2019 - suunnitteluun.

Beslut

Kunnanhallitus päätti nimetä viisi luottamushenkilöedustajaa MAL 2019 - suunnitteluun:

Anna-Mari Toikka

Ulf Kjerin

Ari Harinen

Matti Kaurila 

Saara Huhmarniemi


 

Beredare

Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Beskrivning

I MBT-avtalet 2016–2019 mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten har man kommit överens om att man i regionen fortsätter gemensam planering av markanvändning, boende och trafik enligt tidigare planer. Regionens behov, tidigare planer (HLJ 2015, MASU 2050 och ASTRA 2025) samt nationella skyldigheter är utgångspunkterna för MBT 2019-planeringen.

MBT 2019-planen bereds i samarbete mellan sakkunniga inom Helsingforsregionens markanvändning, boende och trafik. Arbetet styrs av MBT-delegationen och HLJ-kommittén. I början av planeringen godkändes ramprogrammet i HRT:s styrelse 13.12.2016 och i Helsingforsregionens samarbetsmöte 29.11.2016. KUUMA-direktionen godkände ramprogrammet 7.2.2017.

Planeringen har framskridit i enlighet med ramprogrammet. På basis av tidigare planer, MBT-avtalet, utförda utredningar, undersökningar och sakkunnigas bedömningar har man berett utgångspunkterna och målen för beredningen av MBT 2019-planen. Utgångspunkterna och målen utnyttjas i beredningen av planen i fortsättningen.

Om MBT-planen genomförs, har den betydande konsekvenser för samhällsstrukturen och miljön. Med konsekvensbedömningen lyfter man fram planeringens konsekvenser och stöder beredningen av planen och beslutsfattandet. Enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) är Helsingforsregionens trafiksystemplan en plan som förutsätter miljökonsekvensbedömning.

Enligt lagen ska den ansvariga myndigheten se till att miljökonsekvenserna utreds och bedöms i tillräcklig utsträckning. I MBT 2019-arbetet utförs konsekvensbedömning utöver trafiken också i fråga om de teman som bedömts vara centrala med tanke på markanvändningen och boendet.

Helsingforsregionens trafiks (HRT) styrelse beslutade 13.2.2018 godkänna utgångspunkterna och målen för den fortsatta planeringen av MBT 2019-planen. Dessutom beslutade HRT:s styrelse skicka beslutet vidare till KUUMA-direktionen för godkännande och till huvudstadsregionens samarbetsgrupp och Helsingforsregionens samarbetsmöte för kännedom.

Till kommunstyrelsens sammanträde har för behandlingen av den här paragrafen och för diskussion kallats de fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019, vilka kommunstyrelsen utsett 25.9.2017 § 137. Dessa personer är Anna-Mari Toikka, Ulf Kjerin, Ari Harinen, Matti Kaurila och Saara Huhmarniemi. Till tjänsteinnehavare som svarar för MBT-planen hör kommundirektören, sektordirektören för kommunaltekniska sektorn, kommunarkitekten, byggnads- och bostadsexperten samt utvecklingsdirektören. Också de har kallats till sammanträdet för behandlingen av ärendet.

 

Tilläggsmaterial:

- Ote HSL:n hallituksen pöytäkirjasta 13.2.2018 § 12

- Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnitelman MAL 2019, lähtökohdat ja tavoitteet jatkosuunnittelulle

- MAL 2019 -suunnitelman vaikutusten arviointiohjelma

- MAL 2019 -raamipäätös / H.H.

- V. 2030 keinot ja toimet luonnos

Beslutsförslag

Föredragande

Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Kommunstyrelsen antecknar utgångspunkterna och målen för den fortsatta planeringen av MBT 2019 för kännedom.

Beslut

Enligt förslaget.

Beredare

Tero Luomajärvi, kunnanarkkitehti, tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi
Anna-Kaisa Kauppinen, kuntatekniikan toimialajohtaja, anna-kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi
Ansa Virtanen, rakennus- ja asuntoasiantuntija, ansa.virtanen@kirkkonummi.fi

Beskrivning

Styrelsen för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) har 30.10.2018 beslutat sända MBT 2019-planutkastet med tillhörande utkast till beskrivningen av konsekvensbedömningen (SMB) på remissrunda.

Planutkastet sänds på remissrunda av Helsingforsregionens samarbetsmöte i fråga om markanvändnings- och boendeärenden 13.11.2018 och på motsvarande sätt av HRT:s styrelse i fråga om trafikinnehållet. Tekniskt sett handhas remissrundan via HRT.

Planutkastet är på remissrunda 14.11.2018 - 18.1.2019. Också invånarna har möjlighet att ta ställning till planutkastet. Planhelheten täcker också den lagstadgade trafiksystemplanen. Konsekvensbedömningen uppfyller kraven i SMB-lagen (lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 200/2005).

 

Allmänt

I MBT 2019-plantukastet för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen beskrivs hur man har för avsikt att regionen ska utvecklas under åren 2019 - 2050. I planutkastet har man särskilt fäst uppmärksamhet vid intensivare samtidig granskning av markanvändningen, boendet och trafiken än förut, konsekvensbedömningen och omfattande dialog mellan intressentgrupperna.

Visionen, de centrala utgångspunkterna och måluppställningen i MBT-arbetet, som godkänts av beslutsfattarna i regionen, samt toppmetoderna i planutkastet och åtgärderna som preciserar dem framgår av de texter på sidorna 17 - 21 i planutkastet som visualiseras med symboler. I fråga om toppmetoder har man i planutkastet strävat efter att förklara de åtgärder med hjälp av vilka kommunerna i regionen ska förfara för att uppnå målen i planen vid planering av markanvändning, tillräcklig bostadsproduktion och trafik i sina egna kommuner. Huvudinnehållet i MBT 2019-planen är:

  • regionens tillväxt styrs på områden som med tanke på den nuvarande samhällsstrukturen och kollektivtrafiken är konkurrenskraftiga
  • i regionen byggs årligen ca 16 500 bostäder, och man sköter om bostadsbeståndet och kvaliteten på livsmiljön
  • för spårtrafiken och cykeltrafiken anslås starka satsningar; vägtrafiken utvecklas med gods- och kollektivtrafik som utgångspunkt
  • utsläpp minskas med hjälp av flera metoder som minskar trafikprestationen, bl.a. med hjälp av vägavgifter och genom att förnya bilbeståndet energieffektivare och kolneutralare.

I planutkastet har man anvisat de konkreta åtgärderna för att senast år 2030 uppnå de mål som beslutsfattarna i regionen har ställt upp och för att förbereda sig inför situationen i enlighet med målen för år 2050. Sådana är bl.a. regionalt fastställda primära utvecklingszoner för markanvändning, kommunspecifika bostadsproduktionsprognoser och detaljplanemål samt trafikprojekt och -åtgärder som ska inledas före år 2030.

På längre sikt skär man från och med 2030 fortfarande ner växthusgasutsläppen, placerar ny markanvändning på ett intensivt och hållbart sätt, håller bostadsproduktionen tillräcklig och på hög kvalitet samt utvecklar och integrerar kollektivtrafikshelheten. På väg- och gatunätet förblir tyngdpunkten på kollektiv- och godstrafikens funktionalitet.

Av bilderna på sida 50 i planutkastet framgår stockningen på Helsingforsregionens väg- och gatunät under maximitimmen om morgnarna år 2017 samt i den situation då vägavgifterna är införda och i den situation då vägavgifterna inte är införda i prognossituationen år 2030. I fråga om stockning är det en klar skillnad mellan situationerna för år 2030. Med hjälp av prissättning på vägtrafiken strävar man efter en situation där användarna av vägnätet betalar för de olägenheter som förorsakas av deras val av färdsätt. Enligt utkastet är vägavgiften den effektivaste metoden för utsläppsminskning.

Med hjälp av åtgärderna i planutkastet växer Helsingforsregionen avsevärt och minskar utsläppen effektivt. Nästan alla målnivåer för år 2030 i planen kommer att uppnås. Målet att minska CO2-utsläpp från trafiken (50 %) uppnås då alla de planerade åtgärderna, inklusive vägavgifterna, genomförs med tillräcklig kraft. Tillgången på arbetskraft förbättras, vilket lockar företag och invånare. Åtgärdshelheten i utkastet är god med tanke på den samhällsekonomiska effektiviteten, vilket garanterar ekonomiska förutsättningar för utveckling av regionen. Bostadsproduktionen placeras enligt målen i de primära utvecklingszonerna. En sund och trygg livsmiljö möjliggör en aktiv vardag för alla. I fortsättningen strävar man efter att bekämpa den sociala differentieringen med hjälp av ett gemensamt program samt aktivare uppfölja utvecklingen. Andelen hållbara färdsätt (gång, cykling och kollektivtrafik) växer i förhållande till de åtgärder som redan beslutats, men målnivån uppnås till den delen inte helt och hållet. Konsekvenserna av planutkastet har bedömts enligt SMB-lagen, och bedömningen har styrt val av planlösningar.

I beredningsskedet av planutkastet har tre iterationsomgångar till exempel som verkstadsarbete interaktivt gjorts upp av beredarna, vilket har varit en intressant och krävande process. Ändå händer det lätt att deltagarna i planeringsprocessen inte förstår sig på de resultat med motiveringar som uppnåtts genom iteration, och knappast förstår sig de beslutsfattande instanserna heller på dem, fastän resultaten har behandlats i utkastet för konsekvensbedömningen av projektet. Den ovan anförda kritiken gäller framför allt tre av målnivåerna på mätarna i planutkastet (s. 21). Bakom slutsatsen för målnivåerna lär ligga ett komplicerat bedömningsramverk, och på grund av detta svårt att helhetsbetonat gestalta motiveringarna till bedömningen, vilket förorsakar ovisshet som framför allt gäller följande mätare:

  • minskning av växthusgasutsläppen från trafiken
  • förbättring av tillgången på arbetskraft
  • samhällsekonomisk effektivitet.

Efter responsen på planutkastet finslipas en slutgiltig MBT 2019-plan som i fråga om markanvändnings- och boendeinnehållet godkänns och skickas av Helsingforsregionens samarbetsmöte vidare till kommunerna för godkännande samt i fråga om trafikinnehållet godkänns av HRT:s styrelse å medlemskommunernas vägnar. I fråga om de kommuner som inte är medlemmar i HRT godkänns trafikinnehållet som den helhet som sänts av KUUMA-direktionen. Målet är att i god tid få planen godkänd under våren 2019.

Utgående från MBT 2019-planen bereds och förhandlas ett MBT-avtal 2020–2023 mellan staten, kommunerna i regionen och HRT. Man kommer att följa upp MBT 2019-planen och avtalet årligen.

 

De centrala utdrag ur MBT 2019-planutkastet som gäller Kyrkslätts kommun

På sidorna 23 och 24 i planutkastet framgår de primära utvecklingszonerna och utvidgningsområdena för markanvändning som Kyrkslätts kommun föreslagit samt även de utvecklingszoner som lyfts upp i planutkastet. För Kyrkslätts kommuns del avviker utvecklingszonerna i utkastet från kommunens måluppsättning speciellt då kommunen har som mål att inkludera Kantviksområdet som primär zon för boende.

I planutkastet har många goda metoder för att uppnå av målen föreslagits, och de är i huvudsak i enlighet med kommunens strategiska avsikter. Minskningen av växthusgasutsläppen hör till de viktigaste, och det förpliktande målet som beslutsfattarna i regionen fastställt gäller en avsevärd minskning av utsläppen från trafiken. Målet för minskning av CO2-utsläppen från trafiken försätter t.ex. Kyrkslättsborna i ojämlik ställning jämfört med invånarna i huvudstadsregionen, eftersom de som bor i KUUMA-kommunerna betydligt mer behöver egen bil för rörlighet än de som bor i regionskärnan på grund av utbudet på kollektivtrafik.

Kyrkslätt hör till HINKU-kommunerna, som strävar efter att avsevärt skära ner växthusgasutsläppen till och med år 2030. I själva verket är kommunens måluppsättning ambitiösare än hos största delen av Helsingforsregionens kommuner. Till dessa delar är målsättningen i planen i enlighet med kommunens mål, även om Kyrkslätts kommun i enlighet med de övriga KUUMA-kommunerna motsätter sig prissättning av fordonstrafiken, dvs. vägavgifter på området. 

Planutkastet är trafikbetonad liksom den föregående MBT 2016-planen; dock har markanvändnings- och boendeinnehållet i det utkast som nu är under behandling behandlats likvärdigare med trafiken. Trafiken och de nödvändiga trafikprojekten binder Helsingforsregionen ihop till en funktionell helhet, ett metropolområde, för vilken lösningarna för trafikarrangemang har stor effekt bl.a. på kommunernas dragningskraft och regionens konkurrenskraft. De stora trafikprojekten riktas i första hand på huvudstadsregionen. Till KUUMA-kommunerna är få stora regionala trafikprojekt på kommande. Det trafikprojekt som Kyrkslätt har mest nytta av är stadsbanan från Alberga till Esbo centrum, vilket möjliggör snabbare närtågstrafik och utveckling av tidtabellsarrangemangen i Kyrkslätt bättre än nu. Ett annat projekt som tjänar Kyrkslättsborna är byggande av regionala huvudcykelförbindelser på glesbygderna i kommunen. I tätorterna och deras influensområde byggs en betydande del av förbindelserna via detaljplaner, alltså utan regional finansiering.

På grund av växande antal passagerare i närtågstrafiken har man lagt till en vagnenhet till U-tågen från och med slutet av hösten 2018. I enheten kan man dock inte åka i Kyrkslätt efter Masaby hållplats. Det beror på att de nuvarande perrongområdena Jorvas hållplats i enlighet med dagens krav är både för korta och tvivelaktiga med tanke på säkerheten. Banplanen för hållplatsen har blivit färdig, vilket möjliggör inledande av förnyandet av hållplatsen. Det finns ett avtal om förbättring av Jorvas hållplats med kostnadsfördelning mellan kommunen och Trafikverket. Förbättringsprojektet för hållplatsen har inte listats i planutkastet på grund av sin litenhet, men byggandet av den måste utan dröjsmål anhängiggöras.

I planen har tågdepån för närtågstrafiken konstaterats placeras vid kustbanan, men på bilden på sida 24 har depån (märkning R) placerats i kommunens område. I områdesreserveringsplanen för kustbanan (år 2016) har man föreslagit att depån placeras vid den nedlagda tåghållplatsen i Bobäck fastän Kyrkslätts kommun inte officiellt tagit ställning till ärendet. Kyrkslätts generalplan 2020, som vunnit laga kraft, möjliggör inte placering av depån på det område som anvisas i områdesreserveringsplanen. Dock är delgeneralplanen för Bobäck anhängig i kommunen, och där tar man ställning till placering av depån på området.

I planutkastet skulle Kyrkslätts årliga mål för bostadsproduktion öka en aning i jämförelse med det gällande MBT-avtalet och skulle därmed vara ca 435. I utkastet har ingen förpliktelse för kommunerna att detaljplanera tillräckligt med möjligheter till boende fastställts, men i princip anser Kyrkslätts kommun att den nuvarande årliga förpliktelsen, dvs. 40 000 v-m2, ska vara utgångspunkt också för de nya MBT-avtalsförhandlingarna.

Beslutsförslag

Föredragande

Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Kommunutvecklingssektionen godkänner för sin del Kyrkslätts utlåtande om MBT 2019-planutkastet med tillhörande utkast till beskrivning av konsekvensbedömningen (SMB) och sänder det vidare till kommunstyrelsen.

Beslut

Kommunutvecklingssektionen beslutade enligt förslaget, dessutom befullmäktigade sektionen tjänsteinnehavarna att göra justeringar i utlåtandet på basen av diskussionen som fördes vid sammanträdet.

Beskrivning

§137   Kommunstyrelsen   25.9.2017
Val av representanter till beredningen av planen MBT 2019

Beredning

Ulla Gahmberg

Beskrivning

Samkommunen Helsingforsregionens trafik ber kommunstyrelsen utse fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019 gällande markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen. Planen är Helsingforsregionens 14 kommuners gemensamma utvecklingsplan för markanvändning, boende och trafik för åren 2019-2050. Utgående från planen ingås följande MBT-avtal med staten. Ytterligare information finns på sidan www.hsl.fi/mal.

MBT-representanternas namn ska meddelas till HRT:s registratur senast 13.10.2017.

Följebrevet och kallelsen till seminariet 9.11.2017 ingår som tilläggsmaterial.

Förslag

Kommunstyrelsen beslutar utse fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutade utse fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019.

Anna-Mari Toikka

Ulf Kjerin

Ari Harinen

Matti Kaurila 

Saara Huhmarniemi

 

Kommunstyrelsen 14.1.2019

Beslutsförslag

Föredragande

Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige godkänner Kyrkslätts utlåtande om planutkastet till MBT 2019 och tillhörande utkast till beskrivning av konsekvensbedömning.

Beslut

Bordläggs för en vecka. Under bordläggningen behandlar och bedömer tjänsteinnehavarna de givna ändringsförslagen.

Beredare

  • Anna-Kaisa Kauppinen, kuntatekniikan toimialajohtaja, anna-kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi
  • Tero Luomajärvi, kunnanarkkitehti, tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi

Beskrivning

§137   Kommunstyrelsen   25.9.2017
Val av representanter till beredningen av planen MBT 2019

Beredning

Ulla Gahmberg

Beskrivning

Samkommunen Helsingforsregionens trafik ber kommunstyrelsen utse fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019 gällande markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen. Planen är Helsingforsregionens 14 kommuners gemensamma utvecklingsplan för markanvändning, boende och trafik för åren 2019-2050. Utgående från planen ingås följande MBT-avtal med staten. Ytterligare information finns på sidan www.hsl.fi/mal.

MBT-representanternas namn ska meddelas till HRT:s registratur senast 13.10.2017.

Följebrevet och kallelsen till seminariet 9.11.2017 ingår som tilläggsmaterial.

Förslag

Kommunstyrelsen beslutar utse fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutade utse fem förtroendevalda representanter till planeringen av MBT 2019.

Anna-Mari Toikka

Ulf Kjerin

Ari Harinen

Matti Kaurila 

Saara Huhmarniemi

 

Kommunstyrelsen 21.1.2019

Beslutsförslag

Föredragande

  • Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige godkänner Kyrkslätts utlåtande om planutkastet till MBT 2019 och tillhörande utkast till beskrivning av konsekvensbedömning.

 

Kommunstyrelsen 21.1.2019 behandling: 

Direktören för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen gick igenom de ändringsförslag som gavs vid förra sammanträdet.

Under behandlingen vid detta och förra sammanträdet gavs följande ändringsförslag före bordläggningen: 

- sida 1: Timo Haapaniemi föreslog vid förra sammanträdet att meningen ”Lopputilanteessa asuntoalueet muodostavat liki 5 000 asukkaan yhdyskunnan, jonka kautta suunnitellaan bussilinja siten, että se jatkuu kehä III:lle rakennettavan uuden Majvikinportin eritasoliittymän kautta Masalan keskustaan ja asemanseudulle, jonne toteutetaan laadukas joukkoliikenteen vaihtopaikka (Masalan laatu- ja ympäristösuunnitelma 2017)” [I slutsituationen bildar bostadsområdena ett samhälle med nästan 5000 invånare genom vilket en ny busslinje planeras så att den fortsätter via den nya planskilda anslutningen vid Majviksporten, som ska byggas vid Ring III, till Masaby centrum och stationsområdet där en högklassig omstigningsplats inom kollektivtrafik anläggs (Kvalitets- och miljöplan för Masaby 2017)] stryks. Förslaget understöddes vid förra sammanträdet av Hanna Haikonen. Matti Kaurila gav ett ändringsförslag med samma innehåll som understöddes av Katarina Helander, Antti Salonen och Pekka M. Sinisalo. Haapaniemis/Kaurilas förslag godkändes inte enhälligt så kommunstyrelsen måste rösta om det. Ordföranden konstaterade följande omröstningsproposition: utgångsförslaget är ”ja” och strykningsförslaget är ”nej”. Utgångsförslaget godkändes med rösterna 8-5. Röstningsresultatet ingår som bilaga till protokollet. 

- sida 2: Timo Haapaniemi föreslog vid förra sammanträdet att ordet ”tosin” [dock] stryks på mitten av sidan och ett nytt stycke inleds med orden ”Kunnan tavoitteena on...” [Kommunen har som mål...] Förslaget godkändes enhälligt som en teknisk korrigering.  

- sida 2: Timo Haapaniemi föreslog vid förra sammanträdet att ordet ”pääosin” [i huvudsak] läggs till i andra egentliga stycket på sidan, varvid första meningen lyder: ”Kantvikin osayleiskaavoituksen periaatteiden mukaisesti asuminen, palvelut ja työpaikat sijoitetaan pääosin suunnitellun runkobussilinjaston varrelle...”  [I enlighet med principerna för delgeneralplaneringen av Kantvik placeras boendet, servicen och arbetsplatserna i huvudsak längs det planerade stamlinjenätet för busstrafik...] Förslaget godkändes enhälligt som en teknisk korrigering.

- sida 2: Ari Harinen föreslog att omnämnandet av Pickalaviken stryks i meningen ”Kirkkonummen kunnalle on tärkeää, että Kirkkonummen keskeiseen taajamavyöhykkeeseen kuuluvat Kantvikin ja Pikkalanlahden alueet tunnistetaan Helsingin seudun potentiaalisena kasvuvyöhykkeenä” [För Kyrkslätts kommun är det viktigt att Kantviks och Pickalavikens område, som hör till Kyrkslätts centrala tätortszon, identifieras som en potentiell tillväxtzon i Helsingforsregionen] på sida 2. Antti Kilappa och Pekka M. Sinisalo understödde förslaget. Förslaget godkändes inte enhälligt så kommunstyrelsen måste rösta om det. Ordföranden konstaterade följande omröstningsproposition: utgångsförslaget är ”ja” och Harinens strykningsförslag är ”nej”. Harinens strykningsförslag godkändes med rösterna 8-5. Röstningsresultatet ingår som bilaga till protokollet. 

- sida 5: Pekka M. Sinisalo föreslog följande vid förra sammanträdet: ”Jag föreslår i slutet av andra stycket i kapitlet ’Liikenne’ [Trafik]: ’Valtatie yhden (VT1) toimivuus ja liikenneturvallisuus on puutteellista Veikkolan liittymässä sekä liittymän ja Kehä III välillä’ [Funktionaliteten och säkerheten på Riksväg 1 är bristfälliga vid anslutningen till Veikkola samt mellan anslutningen och Ring III]” (översatt från finska). Hanna Haikonen och Timo Haapaniemi understödde förslaget, och det godkändes enhälligt.

- sida 6: Pekka M. Sinisalo föreslog vid förra sammanträdet att de två sista styckena på sida 6 stryks som onödiga med beaktande av kommunens ståndpunkt. Timo Haapaniemi och Hanna Haikonen understödde förslaget och det godkändes enhälligt. 

- sida 6: Timo Haapaniemi föreslog vid förra sammanträdet att slutet av meningen ”Veikkolan suunnalla on niin ikään huolehdittava suorien bussiyhteyksien säilymisestä Helsingin keskustaan tilanteessa, jossa länsirataa ei vielä ole” [I Veikkola ska man likaså se till att de direkta bussförbindelserna till Helsingfors centrum bevaras i den situation där Västbanan inte ännu finns] stryks, varvid meningen skrivs att lyda: ”Veikkolan suunnalla on niin ikään huolehdittava suorien bussiyhteyksien säilymisestä Helsingin keskustaan” [I Veikkola ska man likaså se till att de direkta bussförbindelserna till Helsingfors centrum bevaras]. Hanna Haikonen understödde förslaget vid förra sammanträdet, och förslaget godkändes enhälligt. 

- sida 6: Pekka M. Sinisalo föreslog vid förra sammanträdet att de två sista styckena (vägavgifter) stryks som onödiga med iakttagande av kommunens ståndpunkt. Förslaget understöddes vid förra sammanträdet av Hanna Haikonen och Timo Haapaniemi. Timo Haapaniemi föreslog att man i stället för att stryka texten lägger till ett omnämnande att kommunen motsätter sig vägavgifter. Under behandlingen kombinerade Haapaniemi och Sinisalo sina förslag till ett enhetligt förslag: de två sista styckena stryks, och i stället inskrivs att kommunen motsätter sig vägavgifter. Förslaget godkändes inte enhälligt så kommunstyrelsen måste rösta om det. Ordföranden framställde följande omröstningsproposition: utgångsförslaget var ”ja” och Haapaniemis/Sinisalos kombinerade förslag ”nej”. Haapaniemis/Sinisalos förslag godkändes med rösterna 10-3. Röstningsresultatet ingår som bilaga till protokollet. 

- sida 7: Ari Harinen föreslog att andra meningen vid första pilen skrivs att lyda: ”Se mahdollistaa myös rantaradan hyödyntämisen ja kehittämisen Kirkkonummelta länteen”. [Det möjliggör även utnyttjande och utveckling av kustbanan från Kyrkslätt västerut.] Antti Kilappa och Pekka M. Sinisalo understödde förslaget. Saara Huhmarniemi föreslog att Harinens ändringsförslag formuleras att lyda: ”Se mahdollistaa myös rantaradan hyödyntämisen ja kehittämisen Kirkkonummelta länteen sekä joukkoliikenteeseen tukeutuvan asumisen toteuttamisen”. [Det möjliggör även utnyttjande och utveckling av kustbanan från Kyrkslätt västerut samt genomförande av boende som stödjer sig på kollektivtrafiken.] Reetta Hyvärinen understödde Huhmarniemis förslag. Ordföranden konstaterade att det har getts två förslag som vunnit understöd och kommunstyrelsen måste rösta om dem. Omröstningsordningen var följande: Huhmarniemis ändringsförslag var ”ja” och Harinens ändringsförslag ”nej”. Harinens förslag fick fler röster, så det togs med rösterna 7-6 till fortsatt behandling. Ordföranden konstaterade att Harinens förslag ställs mot utgångsförslaget, varvid omröstningsordningen var följande: utgångsförslaget var ”ja” och Harinens ändringsförslag ”nej”. Harinens ändringsförslag godkändes med rösterna 8-5. Röstningsresultaten ingår som bilagor till protokollet. 

- sida 7: Timo Haapaniemi föreslog vid förra sammanträdet att första meningen vid fjärde pilen ”Kirkkonummen kunta suhtautuu varauksellisesti...” [Kyrkslätts kommun förhåller sig med förbehåll...] ändras att lyda: ”Kirkkonummen kunta suhtautuu kielteisesti...” [Kyrkslätts kommun förhåller sig negativt...]. Matti Kaurila gav ett ändringsförslag med samma innehåll. Katarina Helander, Pekka M. Sinisalo och Antti Salonen understödde Haapaniemis/Kaurilas ändringsförslag, och det godkändes enhälligt.  

- sida 7: Timo Haapaniemi föreslog vid förra sammanträdet att tredje meningen vid fjärde pilen ”Koska työpaikkapysäköinnistä vastaa pääasiassa yksityiset toimijat...” [Eftersom det är privata aktörer som i huvudsak har ansvaret för arbetsplatsparkeringen...] stryks helt och hållet. Hanna Haikonen gav vid förra sammanträdet ett ändringsförslag med samma innehåll, och det understöddes av Katarina Helander och Pekka M. Sinisalo. Haapaniemis/Haikonens ändringsförslag godkändes enhälligt.

- sida 7: Matti Kaurila föreslog att meningen ”Myös Veikkolan VT 1 liittymän toimivuuden ja turvallisuuden parantaminen edellyttää liittymän parantamistoimenpiteitä laadittavana olevan tiesuunnitelman mukaisesti 2020 luvun alussa” [Även förbättringen av funktionaliteten och säkerheten vid förbindelsen till Riksväg 1 i Veikkola förutsätter förbättringsåtgärder vid förbindelsen  i början av 2020-talet enligt den vägplan som är under arbete] läggs till i slutet av fjärde stycket på sida 7. Katarina Helander, Pekka M. Sinisalo och Antti Salonen understödde ändringsförslaget, och det godkändes enhälligt. 

- sida 8: Matti Kaurila föreslog att andra meningen i tredje stycket skrivs att lyda: ”Kunta edellyttää, että verkon rakentaminen jatkuu rakentamalla yhteys Veikkolasta Espoon Nupuriin” [Kommunen förutsätter att byggandet av nätet fortsätter genom att en förbindelse från Veikkola till Nupurböle i Esbo byggs]. Katarina Helander, Pekka M. Sinisalo och Antti Salonen understödde förslaget.  Under behandlingen inskrev Kaurila sitt ändringsförslag för andra gången, då det understöddes av Timo Haapaniemi, Katarina Helander och Antti Salonen. Förslaget godkändes enhälligt.

- sida 8: Hans Hedberg föreslog vid förra sammanträdet att ordet ”toistaiseksi” [tills vidare] läggs till i texten, varvid meningen på sida 8 skrivs att lyda: ”"Luoman seisake poistettiin toistaiseksi käytöstä” [Bobäcks tåghållplats lades ner tills vidare]. Timo Haapaniemi understödde förslaget vid förra sammanträdet, och det godkändes enhälligt.

Beslut

Enligt förslaget med följande ändringar i texten: 

- sida 2: som tekniska ändringar stryks ordet ”tosin” [dock] på mitten av sidan och ett nytt stycke inleds med orden ”Kunnan tavoitteena on...” [Kommunen har som mål...] och lägger till ordet ”pääosin” [i huvudsak] i första meningen i andra egentliga stycket, varvid meningen skrivs att lyda: ”Kantvikin osayleiskaavoituksen periaatteiden mukaisesti asuminen, palvelut ja työpaikat sijoitetaan pääosin suunnitellun runkobussilinjaston varrelle...” [I enlighet med principerna för delgeneralplaneringen av Kantvik placeras boendet, servicen och arbetsplatserna i huvudsak längs det planerade stamlinjenätet för busstrafik...]  

- sida 2: i meningen ”Kirkkonummen kunnalle on tärkeää, että Kirkkonummen keskeiseen taajamavyöhykkeeseen kuuluvat Kantvikin ja Pikkalanlahden alueet tunnistetaan Helsingin seudun potentiaalisena kasvuvyöhykkeenä” [För Kyrkslätts kommun är det viktigt att Kantviks och Pickalavikens område, som hör till Kyrkslätts centrala tätortszon, identifieras som en potentiell tillväxtzon i Helsingforsregionen] stryks omnämnandet av Pickalaviken.

- sida 5:  i kapitlet ’Liikenne’ [Trafik] läggs följande mening till slutet av andra stycket: ”Valtatie yhden (VT1) toimivuus ja liikenneturvallisuus on puutteellista Veikkolan liittymässä sekä liittymän ja Kehä III välillä” [Funktionaliteten och säkerheten på Riksväg 1 är bristfälliga vid anslutningen till Veikkola samt mellan anslutningen och Ring III.] 

- sida 6: de två sista styckena stryks. 

- sida 6: slutet av meningen ”Veikkolan suunnalla on niin ikään huolehdittava suorien bussiyhteyksien säilymisestä Helsingin keskustaan tilanteessa, jossa länsirataa ei vielä ole” [I Veikkola ska man likaså se till att de direkta bussförbindelserna till Helsingfors centrum bevaras i den situation där Västbanan inte ännu finns] stryks, varvid meningen skrivs att lyda: ”Veikkolan suunnalla on niin ikään huolehdittava suorien bussiyhteyksien säilymisestä Helsingin keskustaan” [I Veikkola ska man likaså se till att de direkta bussförbindelserna till Helsingfors centrum bevaras]. 

- sida 6: de två sista styckena stryks, och i stället inskrivs att kommunen motsätter sig vägavgifter.  

- sida 7: andra meningen vid första pilen skrivs att lyda: ”Se mahdollistaa myös rantaradan hyödyntämisen ja kehittämisen Kirkkonummelta länteen”. [Det möjliggör även utnyttjande och utveckling av kustbanan från Kyrkslätt västerut]. 

- sida 7: första meningen vid fjärde pilen ”Kirkkonummen kunta suhtautuu varauksellisesti...” [Kyrkslätts kommun förhåller sig med förbehåll...] ändras att lyda: ”Kirkkonummen kunta suhtautuu kielteisesti...” [Kyrkslätts kommun förhåller sig negativt...].

- sida 7: tredje meningen vid fjärde pilen ”Koska työpaikkapysäköinnistä vastaa pääasiassa yksityiset toimijat...” [Eftersom det är privata aktörer som i huvudsak har ansvaret för arbetsplatsparkeringen...] stryks helt och hållet.

- sida 7: i slutet av fjärde stycket på sida 7 läggs till meningen ”Myös Veikkolan VT 1 liittymän toimivuuden ja turvallisuuden parantaminen edellyttää liittymän parantamistoimenpiteitä laadittavana olevan tiesuunnitelman mukaisesti 2020 luvun alussa” [Även förbättringen av funktionaliteten och säkerheten vid förbindelsen till Riksväg 1 i Veikkola förutsätter förbättringsåtgärder vid förbindelsen  i början av 2020-talet enligt den vägplan som är under arbete].

- sida 8: andra meningen i tredje stycket skrivs att lyda: ”Kunta edellyttää, että verkon rakentaminen jatkuu rakentamalla yhteys Veikkolasta Espoon Nupuriin” [Kommunen förutsätter att byggandet av nätet fortsätter genom att en förbindelse från Veikkola till Nupurböle i Esbo byggs].

- sida 8: ordet ”toistaiseksi” [tills vidare] läggs till, varvid meningen skrivs att lyda: ”Luoman seisake poistettiin toistaiseksi käytöstä” [Bobäcks tåghållplats lades ner tills vidare].

 

Kommunstyrelsen beslutade dessutom justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.