Kommunstyrelsen, möte 16.4.2018

Protokollet är granskat

§ 110 Godkännande av Kyrkslätts arkitekturpolitiska program (fge)

KIRDno-2017-305

Tidigare behandling

Beredare

Seppo Mäkinen, kaavoitusarkkitehti, seppo.makinen@kirkkonummi.fi

Beskrivning

Kommunaltekniska nämnden 23.11.2017 § 66

Kyrkslätts arkitekturpolitiska program, godkännande av programmet (kst, fge)

 

Behandling

På fördragandes begäran drogs ärendet bort från föredragningslistan och flyttades att behandlas vid kommunaltekniska nämndens följande sammanträde.

Besvärsanvisning

Besvärsförbud

I beslut, som gäller endast beredning eller verkställighet, får ändring inte sökas enligt 136 § i kommunallagen.

----------------------------------------------------------------------------------------

Inledning

Syftet med arkitekturpolitiken är att stödja uppkomst, utveckling och bevarande av god byggd miljö. Det arkitekturpolitiska programmet (förkortat apoli eller a-poli) är ett strategiskt utvecklingsprogram för byggd miljö och arkitektur. Målet är att främja praxis med vilka man siktar på att bilda en tidsmässigt stegvis och kvalitetsmässigt högklassigt byggd miljö som förnyas på ett förnuftigt och hållbart sätt genom att stärka tätorternas och byområdenas lokala identitet enligt kommunens strategier och principer.

Kyrkslätts arkitekturpolitiska program är en fortsättning på de riksomfattande, regionala och i kommunerna upprättade arkitekturpolitiska programmen. Finlands arkitekturpolitiska program, som samtidigt var det första, godkändes i statsrådet år 1998. Efter det här fanns det många län, landskap och städer som under 2000-talet började upprätta egna lokala arkitekturpolitiska program.

Utarbetandet av det arkitekturpolitiska programmet är ett projekt enligt kommunens planläggningsprogram. Arbetet inleddes i början av år 2013. Ett utkast till program behandlades 20.8.2015 och 14.9.2015 samt på nytt 16.2.2017 och 27.3.2017, då man beslutade lägga fram programmet offentligt och begära utlåtanden och respons om det.

 

Delprojekt

Det arkitekturpolitiska programmets är en omfattande helhet som berör alla kommuninvånare och aktörer i kommunen. Av den orsaken indelades upprättandet av programmet i olika delprojekt som inriktades på olika målgrupper och man upprättade innehållet i programmets olika delområden ur dem (se det arkitekturpolitiska programmets processbeskrivning i bilaga 2). Delprojekt var:

- inledande seminarium

- geoinformationsförfrågan

- projekt för arkitekturfostran och

- åtgärdsverkstäder.

Innehållet i delprojekten beskrivs noggrannare i det arkitekturpolitiska programmets bilaga 2.

 

Innehåll

I Kyrkslätts arkitekturpolitiska program framförs utveckling av Kyrkslätts byggda miljö och byggandets huvudprinciper, tyngdpunkter och verksamhetssätt i anslutning till byggandet samt den stadsaktiga miljöns och landsbygdsmiljöns särdrag som riktlinjer.

Målet är att stödja uppkomsten av en stadsmiljö i tillväxtzonerna i utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040, det s.k. Stads-Kyrkslätt, samt värna om det övriga Kyrkslätt, det s.k. Landsbygds-Kyrkslätt, som en landsbygdsmiljö.

I det arkitekturpolitiska programmet ingår konkreta åtgärder som stöder ovannämnda riktlinjer och vars avsikt är att främja genomförande av programmet. Det finns totalt sju åtgärder.

I bilaga 1 till programmet ges en översikt över hurudana spår de olika tidsperioderna lämnat i Kyrkslätts nuvarande byggda miljö, man presenterar en situationsbild över kommunens byggda miljö och beskriver de drivkrafter som påverkar utvecklingen av Kyrkslätts byggda miljö i framtiden. I bilaga 1 berättas dessutom om de karakteristiska dragen av Stads-Kyrkslätts olika tätorter samt Landsbygds-Kyrkslätts olika områdens särart, dvs. Sjö-Kyrkslätt och Kust-Kyrkslätt.

I bilaga 2 beskrivs hur Kyrkslätts arkitekturpolitiska program har uppstått: dess process, olika delprojekt, växelverkan och beslutsfattande.

Bilaga 3 innehåller en verksamhetsmodell för projektet arkitekturfostran, som har upprättats av Informationscentret för arkitektur Archinfo.

 

Interaktion, information och ändringar som gjorts efter utkastet

Processen för upprättande av det arkitekturpolitiska programmet i Kyrkslätt är lika viktigt som själva innehållet i programmet. Programmets mål är att samtidigt göra den byggda miljöns övergripande betydelse för varje kommuninvånares liv känd. Kommuninvånarna förbinder sig till genomförandet av programmet då de kan delta i utarbetandet.

Därför har man i uppgörandet av programmet satsat på växelverkan och information samt använt så olika metoder för detta som möjligt. Delprojekten har bl.a. innefattat ett seminarium, geoinformationsenkäter, föreläsningar, ledda promenader, byggande av miniatyrmodeller, fotografering och workshops. Om det arkitekturpolitiska programmet och processens olika skeden har informerats olika parter och de har kallats att påverka programmets innehåll på internet, vid informationsmöten, med meddelanden, e-post och per brev.

Det arkitekturpolitiska programmet är inte en plan enligt markanvändnings- och bygglagen, men det oaktat var utkastet till program offentligt framlagt 2.5 - 2.6.2017. Under framläggningstiden begärde man utlåtanden av ca 100 instanser och ordnade dessutom ett invånarmöte för att få respons i enlighet med normal planläggningspraxis. Det inkom respons från 15 olika håll. 14 av dem var utlåtanden och en åsikt. Dessutom deltog 16 delaktiga i invånarmötet i maj 2017. På basis av den inkomna responsen har man gjort justeringar och tillägg i programmet. I programmet har också tillagts ny information som erhållits efter att utkastet blivit klart, bl.a. slutsatser från projekt som beretts av andra.

Kommunstyrelsen beslutade 27.3.2017 § 108 att en separat byggnadsdelegation inte inrättas och att man i den fortsatta beredningen av programmet tydligare ska ta fram programmets förhållande till planläggningen också på glesbygdsområden. Programmets syfte är inte att förhindra byggande på landsbygden eller glesbygden till den del det är möjligt på basis av generalplaner och byggnadsordningen. I enlighet med kommunstyrelsens beslut har programmet justerats och kompletterats med texter i olika delar som förtydligar ovannämnda beslut.

 

Beslutsfattande

Kyrkslätts arkitekturpolitiska program är till sin natur är ett strategiskt program i kommunen. Därför är det motiverat att godkänna det i kommunfullmäktige. På så vis får det så stor effekt som möjligt.

Det arkitekturpolitiska programmet har presenterats för kommunaltekniska nämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges presidium 25.1.2018.

Efter att det arkitekturpolitiska programmet godkänts bereds separata beslutsförslag för de åtgärder som ingår i programmet.

Bilagor till föredragningslistan:

- Hemma i Kyrkslätt - Kyrkslätts arkitekturpolitiska program 2017, utkast, förslag till kommunutvecklingssektionen 15.2.2018

- Yhteenveto arkkitehtuuripoliittisen ohjelman luonnoksesta saadusta palautteesta

Beslutsförslag

Föredragande

Anna-Kaisa Kauppinen, yhdyskuntatekniikan johtaja, anna-kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi

Kommunaltekniska nämnden beslutar godkänna Kyrkslätts arkitekturpolitiska program och föreslå vidare till kommunutvecklingssektionen att

1

den godkänner Kyrkslätts arkitekturpolitiska program och sänder det vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande.

2

den föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunstyrelsen efter det att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts.

 

Behandling

Under behandlingen föreslog ledamot Matti Kaurila följande ändring i texten i Arkitekturpolitiska programmet på sidan 5 under punkt 1 Procent till konsten:

Kommunen reserverar anslaget separat projektvis när man beslutar om markanvändningsavtalsersättningarna samt om anslagen som reserverats för byggande av offentliga byggnader och områden till att producera konst till en offentlig byggnad eller ett planeringsområde både inom- och utomhus till de platser som kommunen bestämmer.

Ändringsförslaget godkändes enhälligt.

Kommunaltekniska nämnden befullmäktigade föredraganden att göra tekniska korrigeringar på basis av anvisningarna.

Planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av ärendet.

Beslut

Kommunaltekniska nämnden beslutade

1

godkänna Kyrkslätts arkitekturpolitiska program och föreslå vidare till kommunutvecklingssektionen att den godkänner Kyrkslätts arkitekturpolitiska program och skickar den vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande.

2

föreslå vidare till kommunutvecklingssektionen att den föreslår vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunstyrelsen efter att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts.

3

enhälligt att ändra texten i Arkitekturpolitiska programmet på sidan 5 under punkt 1 Procent till konsten att lyda enligt följande:

Kommunen reserverar anslaget separat projektvis när man beslutar om markanvändningsavtalsersättningarna samt om anslagen som reserverats för byggande av offentliga byggnader och områden till att producera konst till en offentlig byggnad eller ett planeringsområde både inom- och utomhus till de platser som kommunen bestämmer.

4

befullmäktiga föredraganden att göra tekniska korrigeringar på basis av anvisningarna.

Beredare

Seppo Mäkinen, kaavoitusarkkitehti, seppo.makinen@kirkkonummi.fi

Beskrivning

Syftet med arkitekturpolitiken är att stödja uppkomst, utveckling och bevarande av god byggd miljö. Det arkitekturpolitiska programmet är ett strategiskt utvecklingsprogram för byggd miljö och arkitektur. Målet är att främja praxis med vilka man siktar på att bilda en tidsmässigt stegvis och kvalitetsmässigt högklassigt byggd miljö som förnyas på ett förnuftigt och hållbart sätt genom att stärka tätorternas och byområdenas lokala identitet enligt kommunens strategier och principer.

I Kyrkslätts arkitekturpolitiska program framförs utveckling av Kyrkslätts byggda miljö och byggandets huvudprinciper, tyngdpunkter och verksamhetssätt i anslutning till byggandet samt den stadsaktiga miljöns och landsbygdsmiljöns särdrag som riktlinjer. Målet är att stödja uppkomsten av en stadsmiljö i tillväxtzonerna i utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040, det s.k. Stads-Kyrkslätt, samt värna om det övriga Kyrkslätt, det s.k. Landsbygds-Kyrkslätt, som en landsbygdsmiljö. I det arkitekturpolitiska programmet ingår konkreta åtgärder som stöder ovannämnda riktlinjer och vars avsikt är att främja genomförande av programmet. Det finns totalt sju åtgärder.

Utarbetandet av det arkitekturpolitiska programmet är ett projekt enligt kommunens planläggningsprogram. Arbetet inleddes i början av år 2013. Ett utkast till program behandlades 20.8.2015 och 14.9.2015 samt på nytt 16.2.2017 och 27.3.2017, då man beslutade lägga fram programmet offentligt och begära utlåtanden och respons om det. Kommunaltekniska nämnden har godkänt det arkitekturpolitiska programmet 15.2.2018 § 16 och föreslår at också kommunutvecklingssektionen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänner det. Dessutom föreslår kommunaltekniska nämnden att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunstyrelsen efter det att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts.

Som bilaga till föredragningslistan ingår Kyrkslätts arkitekturpolitiska program 2017s förslag ”Kotina Kirkkonummi” samt ett sammandrag av den respons som erhölls av utkastet till arkitekturpolitiskt program.

Beslutsförslag

Föredragande

Risto Nikunlaakso, risto.nikunlaakso@kirkkonummi.fi

Kommunutvecklingssektionen beslutar:

1

godkänna Kyrkslätts arkitekturpolitiska program och sänder det vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande.

2

föreslå kommunstyrelsen och  kommunfullmäktige att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunstyrelsen efter det att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts.

 

Behandling

Markus Myllyniemi föreslog följande ändringsförslag som understöddes av ordföranden:

Stycket på s. 38 i det arkitekturpolitiska programmet: "Pääkaupunkiin liittyy aina tietty mahtipontisuus, kun vallanpitäjät haluavat esitellä valtaansa. Se näkyy rakennetun ympäristön selkeinä tiloina, muotoina ja linjoina sekä tiettynä kunnioittavana etäisyytenä sekä rakennusten kesken että rakennusten ja ihmisten välillä” borde ändras så att meningen skulle vara mindre svulstig genom att "kun vallanpitäjät haluavat esitellä valtaansa" stryks.

Riktlinjen på s. 48 i det arkitekturpolitiska programmet: "Matka Pääkaupunkiin on joskus niin pitkä, että on helpompaa turvautua naapurikuntiin ja niiden palveluihin. Sisämaassa ollaankin pitkälti omillaan eikä samassa veneessä – paitsi sisämaakaupungin sisällä" ger nu bilden av att man inte skulle utveckla kommunen i enlighet med dess strategi yhdessä - tillsammans utan närmast som två separata enheter. Det borde ändras till en form som betonar hela kommunens enhetlighet och utveckling tillsammans genom att stryka meningen: Sisämaassa ollaankin pitkälti omillaan eikä samassa veneessä – paitsi sisämaakaupungin sisällä".

Ordföranden gjorde följande tilläggsförslag i beslutet och det understöddes av Kati Kettunen, Markus Myllyniemi och Bodil Lindholm:

Tillägg: I synnerhet punkterna 1 och 7 i åtgärdsprogrammet förutsätter politiskt beslutsfattande. För att det arkitekturpolitiska programmet ska synliggöras i kommunbilden så fort som möjligt, ber kommunutvecklingssektionen att konstanslag anvisas ett projekt som förverkligas inom snar framtid, t.ex. för miljökonst.

Ordföranden hörde sig för om de understödda ändrings- och tilläggsförslagen kan godkännas enhälligt.

Kommunutvecklingssektionen beslutade enhälligt godkänna förslagen.

Beslut

Kommunutvecklingssektionen beslutade

1

Kommunutvecklingssektionen godkände enhälligt Markus Myllyniemis och ordförandens ändrings- och tilläggsförslag:

Ur stycket på s. 38 i det arkitekturpolitiska programmet: "Pääkaupunkiin liittyy aina tietty mahtipontisuus, kun vallanpitäjät haluavat esitellä valtaansa. Se näkyy rakennetun ympäristön selkeinä tiloina, muotoina ja linjoina sekä tiettynä kunnioittavana etäisyytenä sekä rakennusten kesken että rakennusten ja ihmisten välillä"  stryks "kun vallanpitäjät haluavat esitellä valtaansa".

Ur riktlinjen på s. 48 i det arkitekturpolitiska programmet: "Matka Pääkaupunkiin on joskus niin pitkä, että on helpompaa turvautua naapurikuntiin ja niiden palveluihin. Sisämaassa ollaankin pitkälti omillaan eikä samassa veneessä – paitsi sisämaakaupungin sisällä” stryks: "Sisämaassa ollaankin pitkälti omillaan eikä samassa veneessä – paitsi sisämaakaupungin sisällä".

samt till övriga delar Kyrkslätts arkitekturpolitiska program enligt bilagan och sänder det vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande.

2
föreslå kommunstyrelsen och  kommunfullmäktige att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunstyrelsen efter det att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts.

 

Dessutom framför kommunutvecklingssektionen att i synnerhet punkterna 1 och 7 i åtgärdsprogrammet förutsätter politiskt beslutsfattande. För att det arkitekturpolitiska programmet ska synliggöras i kommunbilden så fort som möjligt, ber kommunutvecklingssektionen att konstanslag anvisas ett projekt som förverkligas inom snar framtid, t.ex. för miljökonst.

Beredare

  • Seppo Mäkinen, kaavoitusarkkitehti, seppo.makinen@kirkkonummi.fi

Beslutsförslag

Föredragande

  • Tarmo Aarnio, kunnanjohtaja, tarmo.aarnio@kirkkonummi.fi

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige

1

godkänner det arkitekturpolitiska programmet för Kyrkslätt

2

godkänner att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunaltekniska nämnden eller kommunstyrelsen efter det att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts.

 

Kommunstyrelsen 16.4.2018 behandling: 

Timo Haapaniemi gav följande ändringsförslag: meningen ”I landsbygdsmiljö koncentreras byggandet till byarna” på  sidan 18 ändras att lyda ”I landsbygdsmiljö koncentreras byggandet huvudsakligen till byarna”, och på sidan 32

ändras meningen ”Glesbyggande undviks på skogsområden och i kust- och skärgårdszonen” att lyda ”Glesbyggande på skogsområden och i kust- och skärgårdszonen styrs särskilt noggrant”. Matti Kaurila understödde förslaget och det godkändes enhälligt. 

Saara Huhmarniemi gav följande ändringsförslag: sida 5, punkt 6) ”Klientresponssystem: kommunen samlar med olika metoder regelbundet in respons av invånarna på nya bostadsområden i synnerhet för förbättring av planering och genomförande” ändras att lyda ”Stärkande av kommuninvånarnas delaktighet: invånarna tas med för att ge idéer och utveckla redan då planeringen av områdena inleds. Kommunen samlar med olika metoder regelbundet in respons av invånarna på bostadsområdena för förbättring av planering och genomförande.” Timo Haapaniemi, Pekka M. Sinisalo, Reetta Hyvärinen, Antti Salonen och Katarina Helander understödde förslaget och det godkändes enhälligt. 

Dessutom uppmanade kommunstyrelsen beredarna att göra upp ett sammandrag och granska historietexten innan ärendet föreläggs kommunfullmäktige för beslut.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutade

1

föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner Kyrkslätts arkitekturpolitiska program

2

föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner att man beslutar om detaljer beträffande åtgärder i Kyrkslätts arkitekturpolitiska program i kommunaltekniska nämnden eller kommunstyrelsen efter att det arkitekturpolitiska programmet har godkänts, och

3

att i programmet görs följande ändringar i texten:

- meningen på sidan 18 ”I landsbygdsmiljö koncentreras byggandet till byarna” ändras att lyda ”I landsbygdsmiljö koncentreras byggandet huvudsakligen till byarna”. 

- meningen på sidan 32 ”Glesbyggande undviks på skogsområden och i kust- och skärgårdszonen” ändras att lyda ”Glesbyggande på skogsområden och i kust- och skärgårdszonen styrs särskilt noggrant”.

sidan 5, punkt 6) ”Klientresponssystem: kommunen samlar med olika metoder regelbundet in respons av invånarna på nya bostadsområden i synnerhet för förbättring av planering och genomförande” ändras att lyda ”Stärkande av kommuninvånarnas delaktighet: invånarna tas med för att ge idéer och utveckla redan då planeringen av områdena inleds. Kommunen samlar med olika metoder regelbundet in respons av invånarna på bostadsområdena för förbättring av planering och genomförande.”

4

att till programmet fogas ett sammandrag och att historietexten granskas innan ärendet föreläggs kommunfullmäktige för beslut.


Sökande av ändring

Besvärsförbud

I beslut, som gäller endast beredning eller verkställighet, får ändring inte sökas enligt 136 § i kommunallagen.

 

Frågor