Kommunaltekniska nämnden, möte 23.8.2018

Protokollet är granskat

§ 107 Svar på fullmäktigemotion nr 15/2017 undersökning om användning av små reaktorer för att uppnå kommunens utsläppsmål för CO2

KIRDno-2017-1562

Tidigare behandling

Beskrivning

Valtuutettu Piia Aallonharja jätti ensimmäisenä allekirjoittajana kunnanvaltuuston kokouksessa 4.12.2017 seuraavan aloitteen:

"Kirkkonummen kunnanvaltuusto päätti 13.11.2017 pidetyssä kokouksessa tutkia, liittyisikö kunta mukaan HINKU-hankkeeseen ja sitoutuisi vähentämään CO2-päästöjä jopa 80 % vuoteen 2050 mennessä. Tähän päästötavoitteeseen tarvitaan energiaratkaisuja, joilla pystytään tuottamaan energiaa päästöttömästi, säästä ja vuodenajasta riippumatta. Yksi vaihtoehto tuulivoiman ja aurinkoenergian tueksi ovat modernit pienydinreaktorit.

Perinteisen massiivisen ydinvoimalan rakentaminen vie vuosikausia, mutta markkinoille on lähivuosina tulossa moduuleista koottavia pienreaktoreita, jotka valmistetaan tehtaassa sarjatuotantona asennusvalmiiksi, jolloin niiden pystytys tapahtuu nopeasti. Suuren ydinvoimalan rakentaminen maksaa noin 8–10 miljardia euroa, mutta pienreaktorin hinta voi VTT:n arvion mukaan olla tästä vain noin kymmenesosa eli noin 0,8–1 miljardia. Pienreaktoreissa kertainvestointi on siis matalampi ja rakennusprosessi ketterämpi. Tyypillisen pienreaktorin teho on noin 10–300 MW:n luokkaa, kun esim. Olkiluoto 3:n teho on 1600 MW. Teho on siis pienreaktorissa selvästi matalampi, mutta niitä voidaan rakentaa joustavasti lisää tarpeen mukaan.

Ydinvoimaloiden turvallisuus voi huolestuttaa, mutta kaikki modernit ydinvoimalat ovat hyvin turvallisia. Pienreaktorien lämpökuormat ovat selvästi matalampia, joten niiden jäähdytys onnistuu poikkeustilanteessa usein passiivisilla, fysiikan lakeihin nojaavilla menetelmillä, ilman ulkoisia toimenpiteitä. Syntynyt ydinjäte osataan hoitaa Suomessa vastuullisesti joko loppusijoittamalla se Onkalon kaltaiseen luolaan tai jatkossa jälleenkäsittelemällä ja kierrättämällä polttoaine ns. hyötöreaktoreissa. Tällöin jätteen määrä vähenee ja jäljelle jääneet radioaktiiviset aineet häviävät pääosin muutamassa vuosisadassa.

Pienreaktorien tekniikka on vielä kehitteillä ja Kiinassa ollaan tällä hetkellä kaikista pisimmällä. Shangdossa pitäisi kahdesta pienreaktorista koostuva yksikkö ottaa käyttöön vuoden 2018 alkupuolella. Kanadassa ensimmäinen pienreaktori tullaan ottamaan käyttöön 2020-luvun alkuvuosina. Suomessa pienreaktoreita voitaisiin saada käyttöön 2020-luvulla. Kirkkonummen tulisi strategiansa mukaisesti seurata teknologian edistymistä ja luoda mahdollisuuksia sen käyttöön.

Me allekirjoittaneet kunnanvaltuutetut esitämme, että kunta tekee selvityksen käytännön mahdollisuuksista kaukolämmön tuotantoon ydinvoimalla Kirkkonummella / pääkaupunkiseudun tarpeisiin yhdessä VTT:n, Helsingin, Espoon ja muiden kiinnostuneiden tahojen kanssa. Vastaava valtuustoaloite pienydinreaktorien käytön selvittämiseksi on jätetty jo Helsingissä ja mm. Espoossa ollaan jättämässä lähiaikoina."

Aloitteen olivat allekirjoittaneet Piia Aallonharjan lisäksi seuraavat valtuutetut ja varavaltuutetut:

 

Piia Aallonharja, Riikka Purra, Anneli Granström, Hanna Haikonen, Matti Kaurila, Kim Åström, Markku Viitanen, Pekka M. Sinisalo, Mikko Kara, Pekka Rehn, Veikko Vanhamäki, Patrik Lundell, Antti Salonen ja Jukka Tammi

Beslutsförslag

Kunnanvaltuusto päätti lähettää valtuustoaloitteen kunnanhallitukselle valmisteltavaksi.

Beslut

Kunnanvaltuusto päätti lähettää aloitteen kunnanhallitukselle valmisteltavaksi.

Beredare

  • Tero Luomajärvi, kunnanarkkitehti, tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi

Beskrivning

Fullmäktigemotionen i fråga lämnades av fullmäktigeledamot Piia Aallonharja som första undertecknare vid kommunfullmäktiges sammanträde 4.12.2017 (§87). Utöver av ledamot Piia Aallonharja undertecknades motionen dessutom av 14 andra ledamöter. De undertecknade fullmäktigeledamöterna föreslår att kommunen gör en utredning om de praktiska möjligheterna att producera fjärrvärme med kärnkraft i Kyrkslätt / för huvudstadsregionens behov tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT, Helsingfors, Esbo och andra intresserade instanser. Motsvarande fullmäktigemotion om utredning av användning av små kärnreaktorer har redan lämnats in i Helsingfors och bl.a. i Esbo kommer man att lämna in en inom den närmaste framtiden.”  Må det konstateras att utöver i Esbo stad har en motsvarande fullmäktigemotion lämnats in även i bland annat Nurmijärvi kommun.

Kommunaltekniska sektorn har uppgjort följande svar på motionen:

”Enligt kommunfullmäktiges beslut 13.11.2017 (§87) blev Kyrkslätt en HINKU-kommun i början av 2018. Det betyder att kommunen har med fullmäktiges beslut förbundit sig till att eftersträva en minskning av utsläppen av växthusgaser med minst 80 % från nivån år 2007 t.o.m. år 2030 på hela sitt område. Målsättningen är krävande och med anledning av den kommer kommunen år 2018 att göra upp en vägkarta över förfaringssätt och verksamhetsprinciper genom vilka man strävar till att uppnå målet.

I fullmäktigemotionen konstateras att energilösningar med vilka man kan producera energi utan utsläpp oberoende av väder och årstid behövs för att uppnå HINKU-målet. Där föreslås att moderna små kärnreaktorer tas i bruk som stöd för vindkraft och solenergi. Enligt motionen är tekniken för små reaktorer ännu under utveckling, men det konstateras också att små reaktorer kunde tas i bruk i Finland i början av 2020-talet. Kyrkslätts kommun borde i enlighet med sin kommunstrategi följa den teknologiska utvecklingen och skapa möjligheter för användning av den.

Eftersom innehållet i fullmäktigemotionen gällande små reaktorer, produktionen av värme och elektricitet som de möjliggör samt kännedom om deras kärntekniska säkerhet inte hör till kommuners egentliga verksamhet, bad Kyrkslätts kommun Nylands NTM-central ordna ett informationstillfälle om ärendet. Informationstillfället ordnades 6.2.2018. Diskussionsinledarna vid tillfället representerade Teknologiska forskningscentralen, Strålsäkerhetscentralen och Arbets- och näringsministeriet. Promemorian från tillfället ingår som tilläggsmaterial till denna paragraf. Vid tillfällets slut konstaterades bl.a. följande: ”Vid tillfället konstaterade man till slut på basen av inledningarna och diskussionerna att det inte verkar realistiskt att små reaktorer kommer att placeras i Nyland och särskilt inte i Helsingforstrakten före 2030-talet”, och vidare konstaterades att det ”i det här skedet är mest naturligt för kommuner och andra myndigheter att följa med utvecklingen av små reaktorer och invänta initiativ av en eventuell intresserad aktör.”

Fortum Power and Heat Oy samt Gasum Oy (jordgas) ansvarar för produktionen av fjärrvärme i Kyrkslätt. Kommunen har ingen egen energiproduktion. Kommunen har ändå möjlighet att ingå avtal med till exempel Fortum Power and Heat Oy för produktion av ekonomiskt och ekologiskt hållbara stadslösningar.

De små kärnkraftverk som nämns i initiativet baserar sig på små reaktorer (SMR, Small Modular Reactors), men deras storleksklass är ändå betydande och deras effekt motsvarar Lovisa kärnkraftverks kapacitet. Eftersom utvecklingsarbetet angående små kärnkraftverk är på utvecklingsstadiet och till exempel den amerikanska NuScale reaktorn kommer att tas i bruk tidigast år 2026, är det inte i det här skedet motiverat att Kyrkslätt skulle delta i utarbetandet av utredningen som presenteras i initiativet gällande praktiska möjligheter för produktion av fjärrvärme med kärnkraft i Kyrkslätt eller Helsingforstrakten.

Planeringen av projekt som berör små reaktorer försvåras också av ovisshet gällande storleken på de skyddsområden som de förutsätter. För tillfället gäller samma skyddskrav för dessa som för stora kraftverk: skyddszonen är cirka 5 km och beredskapszonen cirka 20 km. Inom skyddszonen (c. 5 km) får man inte placera skolor, sjukhus, vårdanstalter, affärer eller andra arbetsplatser än sådana som är relaterade till kärnkraftverket eller andra samhällsmässigt betydande funktioner. Mängden fast bosatta invånare, fritidsboende och fritidsverksamhet har begränsats så att området effektivt kan evakueras vid behov. Myndigheterna skall på motsvarande sätt göra upp en räddningsplan för beredskapsområdet (c. 20 km). Ifall statsrådet skulle ge ett principbeslut om byggandet av små reaktorer, skulle den övervakande myndigheten (Strålsäkerhetscentralen) göra upp en säkerhetsbedömning för små kärnkraft.

Man vet att Teknologiska forskningscentralen, Strålsäkerhetscentralen och Arbets- och näringsministeriet preliminärt har utrett om små reaktorer lämpar sig för produktion av fjärrvärme. För tillfället är det dock osannolikt att man skulle bygga nya små reaktorer i Finland före 2030-talet, eftersom praxisen har varit att förutsätta att det finns ett referenskraftverk för en reaktor som byggs i Finland.”


Tilläggsmaterial:
- Små reaktorer och planering av markanvändningen, NTM-centralens promemoria 6.2.2018.

Beslutsförslag

Föredragande

  • Anna-Kaisa Kauppinen, yhdyskuntatekniikan johtaja, anna-kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi

Samhällstekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige att den godkänner svaret på fullmäktigemotionen.

 

Behandling:

Under diskussionen gjorde Sanni Jäppinen ett förslag enligt vilket Kyrkslätts kommun inleder en diskussion med de lokala energiproducenterna  Fortum Power and Heat Oy om hur man framskrider mot HINKU-kommunens utsläppsmål för att producera ekonomiskt och ekologiskt hållbara stadslösningar och på så sätt främja produktionen av fjärrvärme med förnybara energikällor.

Förslaget understöddes. Ordföranden konstaterade att nämnden ska rösta mellan utgångsförslaget och ändringsförslaget, eftersom det framställts ett förslag som avviker från utgångsförslaget. Ordföranden föreslog följande omröstning: utgångsförslaget är ”ja” och ändringsförslaget ”nej”, vilket godkändes. Föredragandens utgångsförslag fick fyra (4) röster: Kim Männikkö, Matti Kaurila, Carl-Johan Kajanti och Santtu Vainionpää. Sanni Jäppinens ändringsförslag fick sex (6) röster: Miisa Jeremejev, Sanni Jäppinen, Viveca Lahti, Kati Kettunen, Pekka Jäppinen, Pekka Rehn. Sanni Jäppinens ändringsförslag vann omröstningen med rösterna 6-4.

Beslut

Kommunaltekniska nämnden beslutade

 

1. föreslå kommunstyrelsen och vidare kommunfullmäktige att den godkänner svaret på fullmäktigemotionen.

2. att Kyrkslätts kommun inleder en diskussion med de lokala energiproducenterna  Fortum Power and Heat Oy om hur man framskrider mot HINKU-kommunens utsläppsmål för att producera ekonomiskt och ekologiskt hållbara stadslösningar och på så sätt främja produktionen av fjärrvärme med förnybara energikällor.

Inform

jatkokäsittelyyn kunnanhallitukselle

Sökande av ändring

Besvärsförbud

I beslut, som gäller endast beredning eller verkställighet, får ändring inte sökas enligt 136 § i kommunallagen.

_____