Kommunaltekniska nämnden, möte 14.6.2018

Protokollet är granskat

§ 88 Planläggningens möjligheter att styra hus- och miljöbyggandet

KIRDno-2017-1058

Tidigare behandling

Beredare

Tero Luomajärvi, kunnanarkkitehti, tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi

Beskrivning

Asemakaavan varsinainen tarkoitus on järjestää maankäyttö suunnittelualueella. Se käsittää mm. korttelialueiden toiminnallisen määrittämisen, riittävät virkistysalueet, toimivat pysäköintijärjestelyt sekä liikenteen järjestämisen alueen kortteleihin sekä suunnittelualueen kytkennän lähialueisiin esimerkiksi liikenneyhteyksien, virkistysalueiden ja muun maankäytön kautta. Kortteleille ja tonteille osoitetaan mm. rakennusoikeus ja -rakennusala sekä rakennuksen kerrosluku. Keskeisillä sijainneilla ja muutoin merkittävissä kaavahankkeissa on syytä määrätä ja ohjeistaa fyysisen ympäristön toteuttamisesta kaavamääräyksin. Kaavamääräyksillä voidaan täsmentää rakentamisen toteuttamisesta tai sen vaiheittaisuudesta.

Kunnalla on mahdollisuus ohjata talo- ja ympäristörakentamisen laatua ja tapaa erilaisten ohjausmetodien avulla. Tavoiteltua alueen rakentamisen laatua voidaan ohjata pääsääntöisesti seuraavilla eri suunnittelun tasoilla:

  • strateginen maankäytön suunnittelu ja Kirkkonummen arkkitehtuuripoliittinen ohjelma 2017

  • keskusta-alueiden laatu- ja ympäristösuunnitelmat sekä niiden laatukäsikirjat

  • alueiden kehittämishankkeet ja ideasuunnitelmat

  • tontinluovutuskilpailut

  • asemakaavojen lähiympäristö- ja rakentamistapaohjeet (LYRO)

  • kaavamääräykset

Edellä lueteltujen lisäksi kunnan rakennushankkeissa ja tontinluovutusehdoissa voidaan antaa asemakaavojen kaavamääräyksiä vaativampia rakentamiseen laatuun liittyviä vaateita. Tämän tyyppinen menettely lienee kuitenkin harvinaista, sillä periaatteessa alue on rakennettava kaavamääräysten mukaisesti. Rakentamisen laatua koskevista poikkeamisista kaavamääräyksistä on neuvoteltava aina vähintäänkin rakennusvalvonnan kanssa ja eri tahot, joilta pyydetään lausuntoa lupa-asioita, voivat tuolloin tuoda lausunnossaan näkemyksensä esille. 

Elinympäristön laatuvaatimukset tulevat entisestään korostumaan maankäytön suunnittelussa mm. yhdyskuntarakenteen tiivistyessä ja kaupunkimaisen asumistavan yleistyessä myös Kirkkonummella. Niinpä asemakaavat ja niiden toteuttaminen on tehtävä siten, että Kirkkonummi on haluttu ja kiinnostava toiminnan ja asumisen paikka. Kunnan hyvä seudullinen saavutettavuus, joukkoliikenteen verraten hyvä palvelutaso sekä kuuluminen HSL-alueeseen vahvistavat käsitystä Kirkkonummesta aktiivisesta kehittämishalukkuudesta. Asumisen näkökulmasta mm. KUUMA-asuminen 2040 -hanke tarkistelee niin ikään asumisen tulevaisuuskehitystä ja miten Kirkkonummen tulisi kehitykseen varautua. Raportti valmistui alkusyksyllä 2017. Kaupunkimaiseen asumiseen liittyy vahva yhteisöällisyyden trendi, joka ilmenee mm. niin että asukkaat ottavat yhä enemmän käyttöön julkisia tiloja ja puistoja.

Kunnan on omassa toiminnassa syytä virittää kehittämistavoitteet riittävän korkealle, jotta se tunnistettaisiin myös tulevaisuudessa yhtenä Helsingin seudun vetovoimaisimmista kunnista. Laadukas elinympäristö on yksi kilpailutekijä seudun kunnissa. Ennusteet Helsingin seudun kasvusta ovat myönteiset ja seudun kuntien on hyvä tiedostaa, että kansalaiset ovat entistä valistuneempia ja ymmärtävät laadun fyysistä ympäristöä laajemmin esimerkiksi niin, miten kunta on asemoinut itsensä palvelujen tuottajana sekä talous- ja ympäristöasioiden vastuullisena hoitajana. Lisäksi kunnan kyky ymmärtää ja ennakoida ihmisten arvojen muutokset, yleisesti yhteiskunnassa tapahtuvat muutokset sekä taito omaksua maankäytönsuunnittelussa kestävän kehityksen edellyttämiä toimenpiteitä esimerkiksi ilmastonmuutoksen hillinnässä tulevat nousemaa yhä voimakkaammin esille päätöksenteossa.

Parhaiten kunnan maankäytön suunnittelun etenee, jos sitä koskevat strategiset linjaukset on tehty vuorovaikutteisesti, syvällisellä harkinnalla sekä tulevaisuusnäkökulma huomioon ottaen. Kuntapäättäjien vastuulla on linjata kunnan pitkä aikavälin tavoiteasettelu ja siksi kunnassa tulisi sisäistää strategisuuden merkitys kunnan kehittämisen voimavarana, sillä tavoitteisiin sitoutuneisuus antaa hyvät lähtökohdat rakentaa laadukas tulevaisuus kuntalaisille. Toimintaympäristössämme Uudenmaan liiton ja Helsingin seudun kehittäminen pohjautuu paitsi nykytiedon analyysiin, mutta myös tulevaisuuden analysointiin, vallitseviin megatrendeihin sekä yhteiskunnan arvostusten muutoksiin.

Tämän asian liiteaineisto koostuu korteista, joissa on kuvattu kuntatekniikan käyttämiä ohjausmetodeja asemakaavojen toteuttamisessa.

 

Beslutsförslag

Föredragande

Anna-Kaisa Kauppinen, yhdyskuntatekniikan johtaja, anna-kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi

Kuntatekniikan lautakunta kirjaa asian tiedoksi.

Käsittely:
Kunnanarkkitehti Tero Luomajärvi esitteli asian lautakunnalle.

Keskustelun aikana asia päätettiin jättää pöydälle yksimielisesti siihen asti kunnes Arkkitehtuuripoliittinen ohjelma on käsitelty valtuustossa.

 

Beslut

Kuntatekniikan lautakunta päätti jättää asian pöydälle siihen asti kunnes Arkkitehtuuripoliittinen ohjelma on käsitelty valtuustossa.

 

 

Beredare

  • Tero Luomajärvi, kunnanarkkitehti, tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi

Beskrivning

§77   Kommunaltekniska nämnden   14.12.2017
Planläggningens möjligheter att styra hus- och miljöbyggandet

Beredning

Tero Luomajärvi

Bilagor

1 Rakentamisen laatu -​teemakortit.pdf

Beskrivning

Detaljplanens egentliga syfte är att ordna markanvändning på planeringsområdet. Det omfattar bl.a. funktionell definiering av kvartersområdena, tillräckliga rekreationsområden, fungerande parkeringsarrangemang samt ordnande av trafiken till områdets kvarter samt kopplingen av planeringsområdet till närområdena, t.ex. via trafikförbindelser, rekreationsområden och annan markanvändning. I kvarteren och på tomterna anvisas bl.a. byggrätt och byggnadsyta samt byggnadens våningstal. I planprojekt med centrala lägen och stor betydelse är det skäl att bestämma och styra genomförandet av den fysiska miljön med hjälp av planbestämmelser. Med planbestämmelser kan man precisera genomförandet av byggandet eller dess stegvisa övergång.

Kommunen har möjlighet att styra hus- och miljöbyggandets kvalitet och sätt med olika styrningsmetoder. Den önskvärda kvaliteten av byggandet på området kan huvudsakligen styras på följande planeringsnivåer:

  • strategisk planering av markanvändningen och Kyrkslätts arkitekturpolitiska program 2017
  • kvalitets- och miljöplaner för centrumområdena samt kvalitetshandboken för dem
  • områdenas utvecklingsprojekt och idéplaner
  • tomtöverlåtningstävlingar
  • närmiljö- och bygganvisningar för detaljplanerna (LYRO)
  • planbestämmelser

Utöver de ovannämnda kan man i kommunens byggnadsprojekt och tomtöverlåtelsevillkor ställa krav gällande byggandets kvalitet som är högre än detaljplanernas planbestämmelser. Ett sådant förfarande torde dock vara sällsynt, eftersom området i princip ska byggas i enlighet med planbestämmelserna. Om avvikelser gällande byggandets kvalitet i planbestämmelserna ska alltid förhandlas åtminstone med byggnadstillsynen, och olika instanser, av vilka man begär utlåtande om tillståndsärenden, kan då lyfta fram sina synpunkter. 
Livsmiljöns kvalitetskrav kommer i allt högre grad att betonas i planeringen av markanvändningen bl.a. då samhällsstrukturen förtätas och stadsaktigt boende blir vanligare också i Kyrkslätt. Detaljplanerna och genomförandet av dem ska därmed göras så att Kyrkslätt är en attraktiv och intressant plats för verksamhet och boende. Kommunens goda regionala nåbarhet, den rätt goda servicenivån inom kollektivtrafiken samt medlemskapet i HRT-området stärker uppfattningen om Kyrkslätts aktiva utvecklingsvillighet. Ur boendets synvinkel granskar bl.a. projektet för KUUMA-boende 2040 också den framtida utvecklingen av boendet och hur Kyrkslätt borde bereda sig på utvecklingen. Rapporten blev färdig i början av hösten 2017. Till stadsaktigt boende hänför sig också en kraftig gemenskapstrend, som bl.a. tar sig uttryck i att invånarna allt mer utnyttjar offentliga utrymmen och parker.
Det är skäl att i kommunens egen verksamhet ställa utvecklingsmålen tillräckligt högt, så att den också i framtiden skulle identifieras som en av Helsingforsregionens attraktivaste kommuner. En högklassig livsmiljö är en konkurrensfaktor i regionens kommuner. Prognoserna om Helsingforsregionens tillväxt är positiva, och regionens kommuner borde vara medvetna om att medborgarna är allt mer upplysta och kvalitetsmedvetna, även gällande mer än endast den fysiska miljön, t.ex. hur kommunen placerar sig som serviceproducent och ansvarsfull skötare av ekonomi och miljö. Dessutom kommer faktorer som kommunens förmåga att förstå och förutse ändringar i människornas värderingar, allmänna förändringar i samhället samt förmågan att i markanvändningsplaneringen omfatta åtgärder som förutsätts av hållbar utveckling, t.ex. i stävjandet av klimatförändringen, att bli allt viktigare i beslutsfattandet.
Planeringen av kommunens markanvändning framskrider bäst om de strategiska riktlinjerna för den gjorts interaktivt, med djupt övervägande och med beaktande av framtidsaspekten. På de kommunala beslutsfattarnas ansvar är att dra upp riktlinjer på lång sikt för kommunens måluppställning, och därför borde man i kommunen anamma den strategiska betydelsen som en resurs för utvecklingen av kommunen, för att binda sig till målen ger goda utgångspunkter för byggandet av en högklassig framtid för kommuninvånarna. I vår verksamhetsmiljö baserar sig utvecklingen av Nylands förbund och Helsingforsregionen förutom på analys av de nuvarande uppgifterna även på analys av framtiden, gällande megatrender och ändringar i samhällets värderingar.
Bilagematerialet till detta ärende består av kort med beskrivningar över de styrningsmetoder kommunaltekniska sektorn använder vid genomförandet av detaljplanerna.
 
Förslag
Kommunaltekniska nämnden antecknar ärendet för kännedom.


Behandling:
Kommunarkitekt Tero Luomajärvi presenterade ärendet för nämnden.
Under diskussionen beslutade man enhälligt bordlägga ärendet tills det arkitekturpolitiska programmet behandlats i fullmäktige.
 
Beslut
Kommunaltekniska nämnden beslutade bordlägga ärendet tills det arkitekturpolitiska programmet behandlats i fullmäktige.

 

Kommunaltekniska nämnden 13.6.2018
 

Kyrkslätts arkitekturpolitiska program 2017 godkändes i kommunfullmäktige 14.5.2017 (§ 37). I samband med det fortsatta arbetet med programmet uppgörs konkreta åtgärder för att förverkliga programmets principer. Med anledning av detta har det bifogade dokumentet Planläggningens möjligheter att styra hus- och miljöbyggandet justerats för att motsvara det ovannämnda programmet. Utöver detta har text gällande tomtöverlåtelsetävlingen uppdaterats något (s.8).

Tilläggsmaterial:
- Planläggningens möjligheter att styra hus- och miljöbyggandet

Beslutsförslag

Föredragande

  • Anna-Kaisa Kauppinen, yhdyskuntatekniikan johtaja, anna-kaisa.kauppinen@kirkkonummi.fi

Kommunaltekniska nämnden antecknar ärendet för kännedom.

Beslut

Kommunaltekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget.


Frågor