Sivistys- ja vapaa-aikalautakunta, kokous 14.12.2017

Pöytäkirja on tarkastettu

§ 45 Ibruktagande av servicesedel inom småbarnspedagogiken fr.o.m. 1.8.2018

Valmistelija

  • Anu Vesiluoma, varhaiskasvatuksen johtaja, anu.vesiluoma@kirkkonummi.fi

Perustelut

Bildnings- och fritidsnämnden, 1.11.2017 § 36

Inledning

Förra kommunfullmäktiges strategiska avsikter var att småbarnspedagogikens andel av hela serviceproduktionen inom småbarnspedagogiken var 30-35 %.

31.8.2017 var den kommunala småbarnspedagogikens andel av de producerade vårdplatserna 78 %, andelen vårdplatser som producerades med privatvårdsstöd uppgick till 21 % (finska 20 %, svenska 23 %) och andelen köptjänstplatser 1 % (18 vårdplatser i Veikkola).

Utökning av den privata serviceproduktionen fordrar för det första vårdnadshavarnas villighet att söka sig till privata enheten och å andra sidan att den privata serviceproducenten tillhandahåller service på minst samma nivå som den kommunala småbarnspedagogiken. Det finns inte särskilt många alternativ för att utöka den privata serviceproduktionen, eftersom det är kunden som väljer serviceform och producent. En höjning av kommuntillägget till privatvårdsstödet garanterar ingen sänkning av klientavgifterna, som ofta är den största orsaken till valet av kommunal plats inom småbarnspedagogiken..

Vårdnadshavare till barn under skolåldern har rätt att välja privat småbarnspedagogik som alternativ till kommunal småbarnspedagogik. Privat småbarnspedagogik är en service som styrs och kontrolleras av kommunen och den styrs av samma principer och målsättningar som den kommunala småbarnspedagogiken. I Kyrkslätt är alternativen till egen serviceproduktion för närvarande tjänster som producerats med privatvårdsstöd samt konkurrensutsatta köptjänster endast för utjämning vid hög belastning (kommun- och servicestrategin).

Servicesedeln (lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) är en metod att utöka klienternas valfrihet, mångsidig serviceproduktion och främja sammanträdet mellan kommunen och privata serviceproducenter. Ur familjernas perspektiv tryggar servicesedeln den sociala rättvisan då den gör det möjligt för kommuninvånarna att använda privata småbarnspedagogiska tjänster oavsett inkomstnivå. För serviceproducenternas del ökar familjernas valmöjlighet konkurrensen i fråga om småbarnspedagogikens kvalitet.

Eftersom antalet 0-6-åringar i kommunen enligt den godkända befolkningsprojektionen sjunker ända till år 2027, innebär utökandet av privat serviceproduktion en minskning av den kommunala produktionen. Noteras bör att antalet svenskspråkiga 0-6-åringar är stabilt, och minskar inte på samma sätt som inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken. Å andra sidan, om användningsgraden inom småbarnspedagogiken ökar från nuvarande 69 % (finska + svenska totalt) t.ex. på grund av ökad sysselsättning bland vårdnadshavarna, behöver man inte anpassa den kommunala produktionen så mycket som en ökning av enbart den privata produktionen skulle fordra. Också regeringens kommande beslut om reformen av familjeledigheterna kommer att inverka på användningen av vårdplatser.

Beredning

Införandet av en inkomstrelaterad servicesedel har beretts som ett alternativ att ta in vid sidan av den kommunala småbarnspedagogiken för att komplettera den redan existerande servicemenyn. En inkomstrelaterad servicesedel ger fler familjer möjlighet att omfattas av privat organiserad småbarnspedagogik med samma klientavgift som i den kommunala småbarnspedagogiken.

I beredningen har man engagerat privata serviceproducenter så att serviceproducenterna tillsammans med kommunen öppnat servicesedelmodellen och diskuterat om servicesedeln ur serviceproducentens perspektiv.

Lagen om småbarnspedagogik

Kommunen ska se till att det ordnas barndagvård för kommuninvånarna med det innehåll och av den omfattning som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik (28.12.2012/909). En kommun kan ordna de uppgifter som hör till barndagvården genom att sköta verksamheten själv, genom avtal tillsammans med en annan kommun eller andra kommuner, genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten, genom att skaffa service från staten, en annan kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent eller genom att serviceanvändaren ges en servicesedel enligt lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009). Vid anskaffning av service från en privat serviceproducent ska kommunen eller samkommunen försäkra sig om att servicen motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet.

Servicesedel

En daghemsplats som skaffas genom den inkomstrelaterade servicesedeln är ett förmånligare alternativ för kommunen än en vårdplats som producerats i kommunens daghem. Den inkomstrelaterade servicesedeln förbättrar tillgången till service oavsett familjernas inkomstnivå. Ur kommunens perspektiv minskar införandet av servicesedeln trycket på framtida daghemsinvesteringar.

Vad införandet av servicesedel inom småbarnspedagogiken fordrar

Innan servicesedeln införs måste kommunen fastställa behövliga taxor och göra upp ett regelverk över användning av servicesedeln. I servicesedellagen stadgas att kommunen ska bestämma servicesedelns värde så att det är skäligt med tanke på klienten. Vid beaktande av skälighet ska man beakta de kostnader som föranleds kommunen för tillhandahållande av motsvarande tjänst som kommunens egen produktion eller för anskaffning av tjänsten som en köpt tjänst samt den beräknade självriskandelen som ska betalas av klienten.

Kommunen kan inverka på servicens pris genom att bestämma ett pristak eller låta priset bildas enligt efterfrågan och utbud på marknaden. Pristaket är en övre gräns som kommunen sätter upp för vilket pris serviceproducenten kan ta ut för tjänsten. Ett pristak är ändamålsenligt då man vill trygga familjernas tillgång till tjänster oavsett inkomstnivå.

Servicesedelns storlek

Vid fastställandet av servicesedelns storlek beaktas en koefficient enligt barnets ålder och behov av vård. Ålderskoefficienten fastställer sedels storlek för under 3-åringra, 3-5-åringar och barn i förskoleåldern. I de flesta Kuuma-kommunerna är koefficienten 1 för 3-5-åringar, 1,55 för under 3-åringar och 0,46 för barn i förskoleåldern.

I koefficienten enligt vårdbehovet är de med timantalet förenliga koefficienterna (t.ex. småbarnspedagogik på heltid, deltid: högst 20 h/vecka och 20-34 h/vecka, småbarnspedagogik som gäller förskoleundervisning (över 20 h) och specialsmåbarnspedagogik.

Regelverk för servicesedeln

I regelverket för servicesedeln sätter kommunen upp anvisningar för verksamhetsformer och förfaringssätt för olika parter. Regelverket är inte ett avtal mellan kommunen och serviceproducenten. Avtalsrelationen skapas vid användningen av sedeln mellan klienten och serviceproducenten. I regelverket finns lagstadgade och av kommunen själv uppställda kriterier för valet av serviceproducenter. Serviceproducenten ska förbinda sig till att följa anvisningarna i regelverket. Kommunen övervakar som lagstadgad tillsynsmyndighet att regelverket följs. Om serviceproducenten inte följer regelverket kan producenten strykas från servicesedelaktörerna.

I regelverket för servicesedeln finns också anvisningar för klienterna för ansökan om servicesedel, kontaktuppgifter till kommunen och avgiftspraxis som föranleds av servicesedelverksamheten för serviceproducenten.

Regelverket för Kyrkslätt bereds i enlighet med Sitras modellanvisningar och i beredningen hörs också privata serviceproducenter. Regelverket föreläggs nämnden för beslut under våren 2018.

Bildnings- och fritidsnämndens beslutanderätt

Bildnings- och fritidsnämnden beslutar om nya verksamhetsformer i småbarnspedagogikens verksamhetsmeny gällande båda språkgrupperna (Kyrkslätts kommuns förvaltningsstadga 61 §).

Bildningstjänsterna i Kyrkslätt föreslår att en inkomstrelaterad servicesedel införs för privat dagvård 1.8.2018. Enligt nuvarande bedömning skulle ca 80-85 % av anslaget för privatvårdsstöd användas till servicesedeln.

Finska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen (SVOJ) har vid sitt sammanträde 18.10.2017 behandlat införandet av servicesedel från och med 1.8.2018 och beslutat enligt beslutsförslaget.

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen (SFUS) har vid sitt sammanträde 25.10.2017 behandlat införandet av servicesedel från och med 1.8.2018 och beslutat enligt beslutsförslaget i övrigt, förutom att användningen av servicesedel prövas i två år och att konsekvenserna bedöms innan den slutligt införs (punkt 1).

Förslag

Bildnings- och fritidsnämnden beslutar att

1
servicesedeln läggs till i servicemenyn för småbarnspedagogik från och med 1.8.2018

2
servicesedeln är inkomstrelaterad och att ett pristak ställs för sedeln

3
beslut om servicesedelns priser och regelverk som styr verksamheten fattas under våren 2018.

Behandling

Under diskussionen föreslog ledamot Anna-Mari Toikka understödd av flera att servicesedelförslaget remitteras för beredning med följande information: 1 Servicesedelförslaget remitteras för beredning så att utredningen blir färdig senast när budgetförhandlingarna börjar 18.11 och nämnden behandlar ärendet vid följande sammanträde 13.12 2 Under remitteringen utreder sektorn följande frågor till nämnden och tillställer svaren till nämndens följande sammanträde: • Av förslaget ska framgå ibruktagandets faser och de kostnader för genomförande som förorsakas kommunen • Av förslaget ska framgå en beräkning av de tilläggskostnader som koefficienterna i anslutning till servicesedlarna för barn i behov av särskilt stöd förorsakar. • I förslaget ska man göra en bedömning av de sätt med vilka kommunen kan öka inklusionen och förebygga ojämställdheten i situationen där man använder servicesedelmodellen och serviceproducenten har rätt att välja sina kunder. • Förra fullmäktigeförsamlingen motiverade sin vilja med uppnående av besparingar. Enligt nuvarande uppgifter kommer man inte direkt att uppnå besparingar. Om det uppstår besparingar, borde man definiera dem exaktare – till exempel berätta i fråga om vilka investeringar man eventuellt kommer att uppnå besparingar och under vilket tidsintervall? • Förslaget ska innebära en uppskattning om vilka tilläggsresurser som behövs för inledning och upprätthållande av verksamheten. • Kvalitetskraven som fastställs i regelverket ska vara framlagda före beslutsfattandet.

Eftersom det hade gjorts ett förslag om bordläggning, konstaterade ordföranden att man måste rösta om saken. Ordföranden föreslog att de som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ”ja” och de som understöder remittering av ärendet för beredning röstar ”nej”. Vid omröstningen gavs 4 ja-röster (Anni-Mari Syväniemi, Jarmo Siivari, Maj-Britt Hellström, Erkki Majanen) och 7 nej-röster (Anna-Mari Toikka, Antti Kilappa, Markus Myllyniemi, Krista Petäjäjärvi, Tony Björk, Irja Bergholm, Linda Basilier). Ordföranden konstaterade att nämnden beslutade remittera ärendet för beredning.

Beslut:
Bildnings- och fritidsnämnden beslutade remittera servicesedelförslaget för beredning så att

1 utredningen blir färdig senast när budgetförhandlingarna börjar 18.11 och nämnden behandlar ärendet vid följande sammanträde 13.12

2 sektorn under remitteringen utreder följande frågor till nämnden och tillställer svaren till nämndens följande sammanträde:
• Av förslaget ska framgå ibruktagandets faser och de kostnader för genomförande som förorsakas kommunen • Av förslaget ska framgå en beräkning av de tilläggskostnader som koefficienterna i anslutning till servicesedlarna för barn i behov av särskilt stöd förorsakar.
• I förslaget ska man göra en bedömning av de sätt med vilka kommunen kan öka inklusionen och förebygga ojämställdheten i situationen där man använder servicesedelmodellen och serviceproducenten har rätt att välja sina kunder.
• Förra fullmäktigeförsamlingen motiverade sin vilja med uppnående av besparingar. Enligt nuvarande uppgifter kommer man inte direkt att uppnå besparingar. Om det uppstår besparingar, borde man definiera dem exaktare – till exempel berätta i fråga om vilka investeringar man eventuellt kommer att uppnå besparingar och under vilket tidsintervall?
• Förslaget ska innebära en uppskattning om vilka tilläggsresurser som behövs för inledning och upprätthållande av verksamheten.
• Kvalitetskraven som fastställs i regelverket ska vara framlagda före beslutsfattandet.

 

Bildnings- och fritidsnämnden 13.12.2017

 

Bildnings- och fritidsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 1.11.2017 § 36 remittera servicesedelförslaget för beredning så att

1

utredningen blir färdig senast när budgetförhandlingarna börjar 18.11 och nämnden behandlar ärendet vid följande sammanträde 13.12

 

2

sektorn under remitteringen utreder följande frågor till nämnden och tillställer svaren till nämndens följande sammanträde:

 

• Av förslaget ska framgå ibruktagandets faser och de kostnader för genomförande som förorsakas kommunen (1)

 

• Av förslaget ska framgå en beräkning av de tilläggskostnader som koefficienterna i anslutning till servicesedlarna för barn i behov av särskilt stöd förorsakar (2)

 

• I förslaget ska man göra en bedömning av de sätt med vilka kommunen kan öka inklusionen och förebygga ojämställdheten i situationen där man använder servicesedelmodellen och serviceproducenten har rätt att välja sina kunder.

 

 (3)

• Förra fullmäktigeförsamlingen motiverade sin vilja med uppnående av besparingar.

Enligt nuvarande uppgifter kommer man inte direkt att uppnå besparingar. Om det uppstår besparingar, borde man definiera dem exaktare – till exempel berätta i fråga om vilka investeringar man eventuellt kommer att uppnå besparingar och under vilket tidsintervall?

 

 (4)

• Förslaget ska innebära en uppskattning om vilka tilläggsresurser som behövs för inledning och upprätthållande av verksamheten.

 (5)

• Kvalitetskraven som fastställs i regelverket ska vara framlagda före beslutsfattandet.

 (6)

 

Bildningssektorns utredning

Bildningssektorns svar på frågorna ovan framgår av bilagorna (Bilagorna 1, 2 och 3).

 

Ibruktagande av servicesedel fr.o.m. 1.8.2018

Principer och kostnadseffekter i anslutning till ibruktagandet av servicesedeln har tidigare behandlats i finska sektionen 18.10.2017 och i svenska sektionen 25.10.2017 samt i bildnings- och fritidsnämnden 1.11.2017. Om ibruktagandet av servicesedeln har upprättats en förvärdering av konsekvenser tillsammans med privata serviceproducenter.  Enligt budgeten 2018 ska en servicesedel inom småbarnspedagogiken införas på viss tid för två till fyra år fr.o.m. 1.8.2018 vid sidan av privatvårdsstödets kommuntillägg.  Målet är att den privata serviceproduktionens andel av hela serviceproduktionen inom småbarnspedagogiken uppgår till 25 %.

Regelverk

I regelverket för servicesedeln fastställs ärenden som gäller lagstiftning inom serviceproduktion, kunder som använder servicesedeln, servicesedelns värde, serviceproducentens och kommunens skyldigheter, övervakning av iakttagandet av regelverket samt servicens innehåll och kvalitetskontroll. Regelverket är en anvisning för verksamhets- och förfaringssätt i anslutning till servicesedeln inom småbarnspedagogiken och serviceproducenten ska förbinda sig till att iaktta regelverkets anvisningar.

Regelverket är inte ett avtal mellan Kyrkslätts kommun och serviceproducenten. Avtalsrelationen skapas vid användningen av servicesedeln mellan klienten och serviceproducenten. Förbindelserna och ansvaren i avtalet gäller inte kommunen.

I regelverket uppställer Kyrkslätts kommun de i 5 § i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården nämnda villkoren för godkännande av serviceproducenter. Den privata serviceproducenten förbinder sig till att iaktta villkoren i regelverket från och med att serviceproducenten godkänns till producent av småbarnspedagogiska tjänster som beviljas mot servicesedel. Kommunen övervakar som lagstadgad tillsynsmyndighet att regelverket följs. Om serviceproducenten inte följer regelverket kan producenten strykas från servicesedelaktörerna.

De serviceproducenter som har tidigare erfarenhet av servicesedeln i andra kommuner har haft möjlighet att ge kommentarer till utkastet till regelverket för servicesedeln inom småbarnpedagogiken.

Ehdotus

Esittelijä

  • Hannele Kujala, Sivistystoimenjohtaja, hannele.kujala@kirkkonummi.fi

Direktören för bildningsväsendet

Bildnings- och fritidsnämnden beslutar att

1

en servicesedel inom småbarnspedagogiken tas i bruk inom dagvården fr.o.m. 1.8.2018

                     

2

servicesedeln införs för två till fyra år vid sidan av privatvårdsstödets kommuntillägg

 

3

inom småbarnspedagogiken som ordnas mot servicesedel följs det bifogade regelverket för servicesedeln.

Päätös

Bildnings- och fritidsnämnden beslutade enligt förslaget.